Jennys handarbeten

Det här är en fortsättning på inlägget Första sommarjobbet

 

Från att ha upplevt ett sommarlov som 16-åring med positiva upplevelser kastas jag tillbaka till den tuffa verkligheten som pågår hemma i lägenheten i stan. Nya vindar blåser när jag kommer hem från konfirmationslägret.

 

Det var som om sommarlovet hade börjat inne i stormens öga. I stormens öga var det lugnt och vindstilla. Där kunde man börja hoppas och känna en framtidstro. Det var lätt att tro att stormen i mitt liv var över nu och jag började känna mig lugn och trygg, men det var en falsk trygghet. Jag kastades plötsligt ut ur stormens öga och hamnade mitt i stormen. Stormen som pågår hemma. Det har stormat hemma många gånger förut så det är inget nytt, men den här stormen är ändå svårare än tidigare. Jag vet inte hur jag ska klara det den här gången. Det är starkare krafter än vad det har varit förut och jag är mindre förberedd den här gången. Jag har inte samma styrka att klara av den här stormen. Jag försöker stå emot med all min kraft. Jag vill ta mig igenom stormen den här gången också trots att vindstyrkan är större än någonsin.

 

Här kommer låten Flickan och kråkan med Mikael Wiehe. Låten kom ut 1981. Under hela uppväxten har jag försökt fly från tillvaron hemma. Mitt hopp och min framtidstro har skadats. Nu har livet kommit ikapp mig. Det går inte att fly längre.