Jennys handarbeten - Kropp & själ

Organisera tillvaron del 3

Idag är det den fjärde dagen med detoxen. Jag har inte längre huvudvärk och känner mig lite lättare, men oj vad tungt det är att gå på detox. Det svåraste är att varje dag känna mig lite hungrig och trött hela tiden. Häromdagen fuskade jag lite och lade till ost och smör i middagen och drack kaffe på kvällen. Vad skönt det var att känna sig lite piggare och slippa hungerskänslan. Jag planerar ändå att fullfölja detoxen med förhoppning om att det blir bättre med tiden. 
 
Samtidigt som jag rensar ur kroppen har jag de senaste dagarna börjat rensa ur hemma. 
För att kunna organisera hemma behöver jag ett system. Jag har upplevt det konstigt att min förra bostad var så lättstädad och att det var lätt att hålla ordning där. Jag upplevde också en större hemtrevnad där än vad jag gör i mitt nuvarande hem. Det känns som att det hela tiden fattas något, men jag har inte vetat vad det är. För att få motivation, inspiration och praktiska råd dammsög jag internet efter förvaringstips och inredningsinspiration. Youtube upptäckte jag var en stor källa till inspiration, för där kan man se hur man rent praktiskt gör saker. Det var också lätt att söka där för att hitta relaterade videor med liknande innehåll. Efter att ha snurrat runt på Youtube ett tag kunde jag hitta en gemensam nämnare för organisation och förvaring: Marie Kondo och Konmarimetoden. Det var precis vad jag letat efter! 
 
Konmarimetoden
Marie Kondo är en japansk förvaringskonsult som har skrivit böcker om en organiseringsmetod som hon har skapat. Marie Kondos metod för organisering kallas KonMarimetoden och består av att samla ihop allt man äger, en kategori åt gången, och sedan behålla endast de saker som "man verkligen gläds åt", och därefter välja en plats för dessa saker.
 
Enligt metoden ska man gå igenom allt man äger enligt olika kategorier i en speciell ordning. Det första steget är att gå igenom sina kläder. Man ska tydligen gå igenom en kategori på max en dag och inte dra ut på det, men det klarade inte jag. Jag behöver sortera kläderna i olika grupper. Mer om detta i nästa inlägg i den här följetongen. 

Organisera tillvaron del 2

Nästa steg (för min del) i att styra upp tillvaron är att skapa nya, bra rutiner kring kost och motion. Jag äter på regelbundna tider, men känner att jag äter lite för mycket onyttiga saker i kombination med att jag rör mig för lite. För att bli av med sötsuget, få mer energi och sundare matvanor behövde jag rensa upp inifrån och starta om från grunden. Det var dags för en detox. 
 
Detox
Detox betyder avgiftning, ordet kommer från det engelska ordet ”Detoxification”. Genom att kroppen renas får den en nystart som påverkar en mängd funktioner i kroppen på ett positivt sätt! Detox är en typ av fasta men skillnaden är att du intar mer energi genom födan vid en detox än vid en ren fasta, därtill intar du mera näringsämnen. Detox anses därför vara skonsammare mot kroppen än en ren fasta då näring hela tiden tillförs kroppen. Många upplever också att en detox är lättare att genomföra än en ren fasta, dessutom så fungerar oftast magen och tarmarna betydligt bättre under en detox eftersom du intar föda kontinuerligt. Kosten anses lättsmält. Detoxdieten ska främst innehålla färska vegetabiliska livsmedel då dessa anses vara bäst för kroppens rening och återuppbyggnad.
 

Detox är bra för att: 

  • Kroppen rensas från gifter, toxiner och tungmetaller
  • Du blir gladare, piggare och får mer energi. 
  • Cellerna repareras och förnyas
  • Ämnesomsättningen och förbränningen förbättras
  • Vid fysisk träning kommer muskeluppbyggnaden vara bättre efter en genomförd detox.
  • Du motverkar flera sjukdomar, bla. inflammationer av olika slag.
  • Immunförsvaret blir starkare, du motverkar förkylningar.
  • Magen och tarmarna börjar fungera bättre genom att kroppen får vila samt det nystart av nyttobakterier som den anpassade födan ger.
  • Din sömn blir bättre
  • Du upplever en minskad stress
 
Hur gör jag?
Mitt mål är att göra en 10 dagars detox, inspirerat av en meny jag hittade på alltommat.se. Jag har valt bort några detaljer och bytt ut mot sånt som jag kan hitta i den lokala butiken. Jag äter rätt vanlig måltider under min detox men den är helt vegetarisk och istället för kaffe dricker jag grönt te. 
Idag är det första dagen jag detoxar och det känns, kan jag säga. Jag har huvudvärk och känner mig lätt hungrig hela tiden. Toaletten besöks också ofta. Jag har läst på att det är vanliga besvär de första dagarna, som sedan ska gå över. 
 
Idag såg måltiderna ut såhär: 
Frukost: havregrynsgröt med havremjölk och frysta hallon.
Lunch: Grönsakssoppa med mycket persilja.
Mellanmål: 1 kopp grönt te och 1/2 avokado.
Middag: Grönsakswok med ost. 
Kvällsmål: 1 kopp grönt te och 1 dl osaltade nötter. 
 
Dagens middag: grönsakswok

Den jag kunde vara

För drygt ett år sen började jag bearbeta min uppväxt och jag känner mig ganska klar med den nu. Jag kan nog aldrig glömma eller förstå men livet går vidare. Lite kan jag sörja att jag gått miste om så mycket. Det känns som att jag missat hela min ungdomstid eftersom jag bara försökt ta mig igenom den.
 
Idag ser livet inte ut som jag hade trott att det skulle vara. Vid 20 var jag sambo i stan och trodde att det var allt men nu är jag 30+ och är singel i skärgården. Under de år som jag vistats i skärgården på ön Sottunga har jag upplevt mycket som jag gått miste om under min ungdomstid. Det har varit otroligt skönt med dessa lugna år utan att behöva fundera på vart jag ska ta vägen hela tiden. De senaste åren har jag sovit på nätterna, vilket jag är otroligt tacksam över. Något jag inte gjorde den första tiden på ön pga. den posttraumatiska stressen jag hade då.
 
Igår slog det mig dock att jag har en del kvar att bearbeta: min första tid som vuxen då jag levde i en destruktiv relation som påverkat mig starkt och präglar mig ännu. Jag råkade se den här bilden på Facebook igår på en av sidorna om överlevare till sociopater. Det är så jag känner. Den jag kunde vara är borta.
 
 
Förhoppningsvis kommer den jag en gång var att återupplivas eller så blir jag en ny bättre version av mig själv. Vi får se vad som händer under hösten när jag ska bearbeta nästa del av mitt tidigare liv.
 

Kommer den storm som ständigt blåser bedarra?

Då och då frågar jag mig själv när det förflutna ska sluta ta plats i mina tankar. Ibland känns det som att jag går och väntar på att det liv som är nu ska börja kännas mer. Just nu känns det som en illusion eller snarare en dröm som jag kan vakna upp ur när som helst. Kanske vaknar jag upp en dag och är tillbaka i mitt gamla liv?

Om nu det här inte är en illusion eller dröm, hur ska jag då kunna relatera till all den galenskap som en gång var vardag? Det var verkligt och jag var där men idag finns bara minnen kvar. Starka minnen.
 
Kommer den storm som ständigt blåser i min familj bedarra? Ska kriserna ta slut eller kommer jag en dag hitta metoder för att hantera kriserna när de kommer. Blir jag fri från ansvaret för familjen? Ansvaret som dels är mitt egna dåliga samvete och dels är ett ansvar läggs på mig.
 
Kommer det en tid då jag kan leva i nuet och välkomna framtiden?
Det är det jag frågar mig.
 
 
Kategori: Kropp & själ
Taggar: anhörig familj framtid illusion livet storm

Två versioner

Imorgon är det 6 år sen jag skrev mig i Sottunga kommun. Jag hade då pendlat till Mariehamn på helgerna sen 1 oktober 2008.
 
Det finns egentligen två anledningar till att jag hamnade på Sottunga. Man kan kalla det två versioner: den officiella versionen och den inofficiella versionen. Den officiella versionen är att jag hittade ett jobb på Sottunga. Den inofficiella versionen är lite svårare att berätta. Den är under framväxt i min livshistoria som jag skriver om i bloggen. Nu när åren passerat och jag har fått lite perspektiv känns det nästan overkligt att tänka på hur jag har haft det tidigare.
 
Det har att göra med en lapp som jag skrev en vecka efter att jag skrivit mig i kommunen. Lappen har jag sparat eftersom det kan vara den viktigaste lappen jag någonsin skrivit.
 

Saker jag lärt mig

Ni som följer med och läser min livshistoria här i bloggen kanske funderar på hur man blir som människa efter en uppväxt med en dysfunktionell familj som i förlängningen ledde till en långvarig och mycket destruktiv relation.
 
Det finns både positiva och negativa konsekvenser av min uppväxt. Det positiva är att jag inte lever enligt allmänna normer. Jag utgår inte från sunt förnuft och allmänna värderingar eftersom jag inte har blivit uppfostrad på det sättet. Jag utgår från helt andra perspektiv. Jag vågar tänka ganska mycket fritt och innovativt. Det blir ofta så att jag testar mig fram för att se vad som fungerar. Det negativa med det är att jag lägger mycket ansvar på omgivningen. Jag hoppas ofta att omgivningen ska göra något av det jag vill förmedla eftersom jag sällan vet hur jag ska bete mig.
 
Nu när åren har passerat och jag har fått en distans till det hela har jag fått programmera om mycket av den kunskap och erfarenhet jag har av livet. Sen den där dagen jag bestämde mig för att ta ett jobb på Sottunga för lite mer än 6 år sen har jag lärt mig mycket som jag nu förstår att endel kanske tar för givet.
 
Här kommer en lista på saker jag lärt mig under mina år på Sottunga men även under högskolestudierna i Småland: 
 
1. När en person blir upprörd/arg/besviken på mig betyder inte automatiskt att mitt liv är i fara och jag ska vara beredd på att det strax kommer att bli våldsamt.

2. Att möta någons blick är inte förknippat med livsfara. (Alla människor är alltså inte sociopater.)

3. De som står mig närmast behöver inte vara de farligaste människorna. Man kan t.ex. prata om problem med sina vänner. (I mitt gamla liv var hemmet en farlig plats. Hjälp kunde jag få från t.ex. polis, sjukvård, psykiatri och andra personer som kan uppfattas som främlingar.)

4. Man hälsar på människor man möter. (Alla människor har inte personlighetsstörningar och kan tolka ett "hej" som en förolämpning)

5. En komplimang är inte det första steget till ett övergrepp/överfall. (Gäller både män och kvinnor.)

6. Man räknas som ung länge, åtminstone till 40-50 års ålder kanske ännu längre. (Jag var alltså inte en tant i samma ögonblick jag fyllde 20 år.)

7. Man kan klara sig ensam "på en öde ö i havet". (Man måste alltså inte dela ekonomi och hushåll med någon. Inte heller måste man ständigt vara omgiven av människor.)

8. Det är inte på höga inkomster man blir rik utan på de låga utgifterna. (Man kan alltså leva väl utan att ha en hög inkomst.)

9. Det går helt bra att vara mångsysslare. Man måste inte välja ett enskilt yrke med tydliga ramar och hålla sig till det.

10. Begreppet familj och allt vad det innebär. Jag har t.ex. insett att många föräldrar verkar tycka om sina barn. (Under min uppväxten som ett maskrosbarn uteblev den upplevelsen.)
Kategori: Kropp & själ
Taggar: destruktiv dysfunktionell familj förnuft konsekvens lärdom maskrosbarn personlighetsstörning relationer vän värderingar

Mina trauman tillhör det förflutna

Att bearbeta traumatiska minnen är en upplevelse som inte liknar något annat. Trots att det är inom psykiatrin som metoder för bearbetning för trauman finns skulle jag inte påstå att det berör psyket utan snarare är en själslig process.
 
Mina trauman tillhör det förflutna
Jag menar att man behöver inte vara psykiskt sjuk för att lida av trauma. Mina trauman tillhör det förflutna. Jag lider av dem eftersom traumatiska minnen är starkare, obehagligare och mer påfrestande än andra typer av minnen. I övrigt så mår jag inte psykiskt dåligt och jag lider inte heller av en mental sjukdom av något slag.
 
Nu har jag kommit ganska långt i bearbetningsprocessen. Uppväxten i en dysfunktionell familj har jag börjat kunna släppa taget om även om det ibland känns lite sorgligt att inte kunna umgås med sin familj på sätt som många tar för givna. Jag känner att jag behöver bo med en viss distans från min familj för att inte bli indragen i nya problem och gamla mönster som upprepar sig.
 
Den svåraste delen kvar
Som jag tidigare nämnt här i bloggen har jag den svåraste delen kvar att bearbeta. Det är den delen som jag har börjat beröra i berättelsen av min livshistoria. Det är svårt av så många olika skäl. Minnena är smärtsamma både kroppsligt och själsligt. När jag slappnar av kommer minnen till mig som mardrömmar om natten men det kan även ske vid andra tillfällen. Det känns som att jag återupplever gamla händelser om och om igen. Ibland känns det som att jag blir utsatt för övergrepp i sömnen. Det blir svårt att slappna av när den känslan ständigt gör sig påmind.
 
Jag är tacksam för att det går att bearbeta sådana minnen så att jag så småningom slipper den traumatiska känslan. Det har ju gått bra att bearbeta barndomens övergreppsförsök och andra svåra saker under uppväxten. Att skriva om det här är en del av processen.
 
Nu i efterhand är det svårt att ta in att det som jag betraktar som mitt gamla liv var en nedåtgående spiral som hade kunnat slutat med döden. Det blev bara värre och värre hela tiden tills jag en dag inte orkade längre. Till slut befann jag mig i en tillvaro som där det inte fanns något hopp om förändring kvar. Det var dessutom så plågsamt och farligt att jag inte hade något annat val än att fly från alltihop.
 
När allt hopp brunnit ut så var det askan som blev grogrunden för mitt nya liv. Jag lämnade min dysfunktionella och destruktiva tillvaro för ett nytt liv som jag inte visste något om egentligen.
Kategori: Kropp & själ
Taggar: EMDR behandling destruktiv dröm dysfunktionell mental minne psykiatrisk själslig trauma

Ute i kylan

Idag blåser det riktigt kallt, men det är skönt att det inte är minusgrader ännu. Jag tog färjan till fasta Åland imorse. 
 
När jag åker iväg till staden sådär förvandlas jag till en typisk stadsmänniska som klär sig lite för tunt. Jag hade nog vantar och mössa, men borde ha haft utebyxor och tjockare strumpor kanske. Jag tänker ofta att jag bara ska springa runt och göra ärenden i staden och knappt vara ute. Fast jag "knappt är ute" hinner det nog bli kallt. Så skulle jag väl aldrig göra hemma i skärgården ;)  Igår och i förrgår när jag var ut på långpromenader för att samla steg till Hälsostegen var jag minsann ordentligt klädd. Igår fick jag ihop över 14000 steg. 
 
En promenad till det gamla fiskeläget Skage
 
Utsikt från Skage.
 
En annan del av utsikten från Skage.