Jennys handarbeten - Kommunutmaningen

Jag vill se en färgglad politik

Häromdagen skrev jag ännu en insändare till lokaltidningarna. Om kommunreformen och politiken som förs nu. Nu får jag låta insändarpennan vila ett tag, eftersom det är dags att förbereda sommaren som är på gång. 

Vi går mot vår med all den färgprakt som väntar i naturen. Dock upptäcker jag att motsvarande färgprakt lyser med sin frånvaro i den offentliga debatten. Den landskapspolitik som förs idag, går enligt min mening rätt ofta i svartvitt.

Orsaken till denna polarisering kan till stor del bero på att det pågår stora politiska förändringar som pressar berörda människor att välja sida. Så är fallet t.ex. med den högaktuella kommunreformen.

Med tanke på att Ålands kommuner har en drygt 700-årig historia bakom sig är det egentligen inte konstigt med det motstånd mot kommunreformen som finns. Har något funnits så länge, så blir kritiken mot reformen naturlig. Märkligt vore det snarare om den hade passerat omärkt förbi.

Normalt när ett politiskt reformarbete pågår handlar det om att skapa t.ex. förbättrade livsvillkor för befolkningen, förutsättningar för fler arbetsplatser och/eller ett ökat välstånd. Kommunreformen kan i det avseendet, på flera punkter betraktas som kontraproduktiv eftersom den dels syftar till att minska administrationen i kommunerna och dels så har Ålands landskapsregering (LR) inte presenterat konkreta förslag på hur man avser arbeta för tillväxt i de planerade storkommunerna.

Det är också oklart hur LR kommer att värna om medborgarnas rättigheter och bibehålla en god välfärd för invånare i glesbygden samt skydda demokratiska värderingar.

Enligt min mening handlar demokrati inte om vem som har rätt eller fel. Det handlar snarare om människors rättigheter och möjligheter att påverka samhällsutvecklingen. Det finns politiker som uttrycker att medborgarinitiativ är ett sätt att förhala och stoppa processer.

Jag anser att det faktum att processer får ta lång tid är en egenskap som kännetecknar demokratin. I diktaturer går det snabbare eftersom man där saknar ett system för deltagardemokrati.

Vidare ser jag i den offentliga debatten att det finns politiker som har en nedlåtande attityd mot medborgare som är motståndare till LR:s reformarbete. Det finns en attityd som vill påvisa att man har ett monopol på kunskap, och därmed anser sig ha rätten att tala om för andra människor om vad som är fakta och inte.

Enligt min mening visar det på en klen människosyn och dåligt omdöme av de politiker som ska representera befolkningen. Dessutom är den kunskap som sprids i vissa fall vilseledande propaganda, vilket blir tydligt när de som berörs går ut i media och dementerar uppgifter som tidigare har uppgetts av de styrande i LR. Det var bra länge sen det politiska klimatet uppmanat till så mycket deltagardemokrati som det gör nu.

Den offentliga debatten är överlag väldigt svart eller vit. Jag upplever att politiker från olika partier ofta kritiserar varandra för vilka ideologiska ideal de representerar istället för att föra diskussionen framåt i en god ton.

Här kommer några tankar om hur man kan bidra till en mer färgglad politik:

• Var progressiv istället för aggressiv. Fokusera på att i en god och saklig ton förklara dina egna visioner snarare än att upplysa din politiska motståndare om hans/hennes tillkortakommanden.

• Tvinga inte människor att välja sida i en fråga som tenderar att bli polariserad.

• Lyssna på befolkningen och influenserna i samhället och bilda dig en bredare uppfattning utifrån ett större perspektiv.

• Visa stöd för samtliga människors rättigheter och respektera personerna bakom åsikterna.

Enligt min mening kan man vara för en progressiv samhällsutveckling utan att vara emot demokrati, därför är det för mig märkligt att den progressiva politiken som förs idag verkar sakna tilltro till demokratiska principer.

Kommunseminarium

Tidigare i veckan satt jag med i panelen på Åländsk Centers kommunseminarium, i egenskap av En vanlig människa, bosatt i Sottunga. Seminariet hölls på Ålands lagting i Mariehamn. 
 
 
Under första delen av seminariet fick vi tre som var deltagare i panelen varsin tid att hålla ett anförande. Först ut var kommundirektören i Saltvik som berättade hur man ser på utvecklingen av kommunreformen där. Sedan var det min tur att tala. 
 
Jag började med berätta om hur det kom sig att jag blev inbjuden att tala på seminariet. Sedan berättade jag om hur jag blivit nyfiken på politik på sistone och hur det hela egentligen började med att jag såg ett inslag på tv, gick på olika möten och började skriva insändare. Vidare fortsatte jag med att berätta om hur jag ser på utvecklingen eller snarare avvecklingen under de 10 år jag bott i skärgården, och även hur demokratin har börjat tappa riktning till den grad att det berättigar odemokratiska ord för att beskriva läget. 
 
 
Det var otroligt nervöst att prata inför en massa människor, varav majoriteten var obekanta ansikten för mig. Efter att jag hade talat, var det dags för en av Centers lagtingsledamöter att hålla anförande innan det blev kafferast och frågestund. 
 
Under pausen var det rätt många som kom fram och berömde mitt anförande, vilket förvånade mig stort eftersom jag hade glömt min "fusklapp" hemma. Strax innan seminariet skrev jag dock hastigt ihop en ny lapp med lite stolpar och stödord. 
 
Kategori: Kommunutmaningen
Taggar: Centern kommunpolitik kommunreformen självstyrelse Ålands lagting

Åland vårt Åland. Vart är du på väg?

Jag har skickat en insändare till lokaltidningarna på Åland om kommunreformen, med en viss oro över vad folk ska tycka men såhär tycker nu jag: 

I all form av samhällsutvecklande arbete bör Ålands landskapsregering (LR) alltid ha demokratiska värderingar som grund för hur man bedriver sin politik. Idag ser vi en landskapspolitik med tongångar som inte helt stämmer överens med de förväntningar och krav som de flesta av oss ställer på en fungerande demokrati. Ett konkret exempel på det är Kommunreformen. I utvecklingen av reformen ser jag att det har smugit sig in flera inslag som vi normalt sett brukar förknippa med diktaturer.

Kommunreformen har utarbetats av LR och enligt min uppfattning är reformen inte utvecklad i samarbete med de nuvarande kommunerna och dess invånare. Det förefaller snarare som att reformen helt och fullt drivs fram av LR. Jag har svårt att förstå var den demokratiska tanken finns, när man väljer att bereda en ny lag som leder till tvingande sammanslagningar, med tanke på att folkomröstningar och de styrande i flera kommuner uttryckt att de inte vill gå samman. Enligt LR finns det dock giltiga skäl att göra kommunsammanslagningar. Man hänvisar bl.a. till att större kommuner innebär en socialt och ekonomiskt bättre välfärd och låter även meddela att man gett kommunerna möjligheten att gå ihop frivilligt. Att det inte lyckats frivilligt uppges vara en anledning till det nya lagförslaget. Hela resonemanget får mig osökt att tänka på hur det politiska upplägget kan se ut i diktaturer, där det är vanligt att statens behov och intressen går före individens.

Vidare har jag noterat att längre fram när kommunreformen är tänkt att verkställas, avser LR att tillsätta en utredare som kommer att utföra bindande beslut gällande kommunsammangående för de kommuner som vägrar gå samman frivilligt och aktivt valt att arbeta vidare för att fortsätta som egen kommun. Tilltaget bär på spår från Romarrikets dagar då man vid särskilda tillfällen - när undantagstillstånd rådde inom riket t.ex. vid uppror – utsåg en diktator som fick maktbefogenheter att styra upp situationen. Det var ett sätt att slippa hamna i dödläge på grund av politisk oenighet.

Jag ser även att det finns en osäkerhet i att inte veta hur stabilt förtroende man har hos väljarna, vilket troligtvis är anledningen till att LR nu driver på kommunreformen med fart för att komma igång innan nästa val. Förvisso kan man inte vara säker på hur det fortsatta förtroendet ser ut hos väljarna, men i huvudsak handlar väl politik om att man ska representera folket och arbeta för förbättringar i samhället, snarare än att förverkliga sin egna agenda innan mandatperioden är slut. Styrande politiker bör vara lyhörda inför vad medborgarna uttrycker och möta oron som växer i samhället på ett adekvat sätt. Det som har hänt nu är att makten samlats i en topp och oavsett vad kommunerna och dess medborgare uttrycker drivs processen vidare. Fenomenet har ett uttryck med tydlig koppling till vad som sker i diktaturer, där man samlar makten i en liten grupp som upphäver den personliga friheten. Den personliga friheten anser jag riskerar att upphävas i samband med att kommunreformen förverkligas. Det finns en stor risk att de mindre samhällena inte överlever, glesbygden breder ut sig och valfriheten gällande service och boplatser minimeras.

Enligt min uppfattning är de inslag av diktatur jag ser i demokratin provisoriska, men politikerna borde aldrig tappa bort sig i sina demokratiska värderingar när de befinner sig i ett samhällsutvecklande arbete, utan alltid ha medborgarnas väl i fokus, samt arbeta för att tillmötesgå och inkludera medborgarna i utvecklingen.Här kommer några tankar om hur man kan arbeta i en mer demokratisk anda:

  • I samtal med kommunernas representanter och medborgare kan de styrande i LR använda sig av öppna frågor t.ex. ”vad anser du om kommunreformen?” ”Hur ser du på framtiden?” ”På vilket/vilka sätt vill ni utveckla samhället?” ”Vilka visioner har ni för kommunen?” ”Varför är ni emot en sammanslagning?” ”Vad prioriterar ni i er kommun?” Svaren bör sedan ligga till grund och få betydelse för den fortsatta samhällsutvecklingen.
  • En viktig skillnad mellan diktatur och demokrati är storleken mellan makten och folket. Ett sätt att minska den klyftan är att beslutsfattarna aktivt börjar arbeta med att bygga upp ett stabilt förtroende hos befolkningen. I det arbetet är tillit ett nyckelord. För att lyckas med det bör man även vara beredd att tilldela ett ansvar.
  • Ödmjukhet och empati är också viktiga ord i det demokratiska arbetet. LR bör alltid ha i bakhuvudet att vara lyhörd och arbeta med att möta befolkningen i olika frågor. Att ta ett steg tillbaka om man skulle märka att opinionens förtroende sviker behöver inte betraktas som ett misslyckande. Snarare kan det visa på insiktsfullhet, medmänsklighet samt en vilja att lära och ompröva sina beslut om det skulle visa sig innehålla brister.
  • Vid val och andra typer av röstningar är majoritetsbeslut givetvis det mest demokratiska och logiska, men i det dagliga arbetet med att främja samhällsutvecklingen är det ofta mer demokratiskt att arbeta inkluderande genom att möta olika grupper och minoriteter och utgå från deras särskilda behov och förutsättningar, t.ex. är det inte särskilt demokratiskt att jämföra landsbygden och skärgården med varandra eftersom deras förutsättningar kan se väldigt olika ut. Det är då bättre att möta enskilda samhällen på deras nivå, där de befinner sig med sina säregenskaper och verka för tillväxt utifrån just dessa aspekter.

Man kan också se demokrati som ett arbete som aldrig tar slut. Istället för att välja mellan olika saker, kan man arbeta med att utveckla möjligheter som inkluderar fler minoriteter och i det långa loppet leder till ett stärkt Åland med stor diversitet. Jag anser att vi behöver vara uppmärksamma på i vilken riktning vart allas vårt Åland är på väg och aktivt arbeta för en välfungerande demokrati och ett bärkraftigt samhälle där alla kan blomstra.

Vad är en kommun?

En kommun är ett geografiskt och territoriellt avgränsat område som har en administrativ enhet för lokalt självstyre. 
Det som skiljer ett samhälle från en kommun är de juridiska rättigheterna. Invånarna i ett samhälle kan ha en gemensam agenda och överenskommelser men saknar juridiska rättigheter och skyldigheter. Kommunen kan ses som en förmyndare för samhället. 
Kommunen är en politisk organisation med direktvalda beslutsfattare. Kommunen är en juridisk person med obligatoriskt medlemskap som kan ingå avtal och äga fast och lös egendom. 

Hur fungerar kommuner i Finland? 

I Finland finns i dagsläget 311 kommuner. Medan man i Sverige haft flera kommunreformer, har man i Finland valt att gå långsammare fram i den frågan. 

Kommunens politiska styre består överst av fullmäktige. Kommunfullmäktige består av invalda kommuninvånare, som väljs genom direkta val på samma valdag i samtliga kommuner. Inom kommunfullmäktige finns ett ordförande och en vice ordförande

Kommunfullmäktigevalet är åtskilt från de dagar då riksdag och president väljs. 

Kommunfullmäktige är ett beslutande organ, som har politiska frågor och beslut på sin agenda. Det kan t.ex. gälla bygglov, flyktingmottagande och andra frågor som styrs av lagar. 

Utöver kommunfullmäktige finns en kommunstyrelse. Medan kommunfullmäktige är ett beslutande organ arbetar kommunstyrelsen mer med praktiska frågor. Det kan t.ex. handla om olika verksamheter som bedrivs i kommunens regi eller olika projekt som kommunen driver. Kommunstyrelsen har liksom fullmäktige en ordförande och en vice ordförande

Nämnder
Kommunfullmäktige beslutar vilka nämnder som ska finnas och väljer ledamöter. Varje nämnd ansvarar för ett visst område. Exempel på nämnder som finns i många kommuner är socialnämnd och kulturnämnd. Eftersom kommunerna själva bestämmer vilka nämnder de vill ha kan det skilja sig från kommun till kommun. 

Kommuner på Åland

Landskapet Åland är indelat i totalt 16 kommuner; en stad, nio landsbygdskommuner och sex skärgårdskommuner. De 15 landsbygds- och skärgårdskommunerna är utformade efter den gamla sockenindelningen baserad på att invånarna hörde till samma kyrka. Det betyder att i centrum av dessa ligger en gammal kyrka. Denna indelning har avskaffats i övriga Norden. Dock har några gränsjusteringar av kommunerna skett under tidens lopp. 

Inkastare eller hotellchef?

Attraktionskraften
Inom kommunpolitik nämns ofta att det som lockar folk att flytta till en kommun är en kombination av lediga jobb, bostäder och den kommunala servicen. 

Ändå finns det kommuner som har detta och ändå inte lyckas. Jag tror att det är en annan faktor som är helt avgörande: samhällets attraktionskraft.
 
Tillgång på bostäder och lediga jobb hjälper inte om kommunen inte har något mer som skapar trivsel och gör kommunen attraktiv.

Inkastare 
Kommuner som inte lyckats skapa ett attraktivt samhälle beter sig ibland likt en Inkastare till en krog. 

Inkastaren basunerar ut reklam riktad till förbipasserande och vill snabbt få in folk för att förbättra statistiken, men när människorna väl är på insidan lämnas de ofta åt sitt eget öde. 

När en kommun beter sig såhär leder det sällan till ett gott resultat på sikt. Kortsiktigt kanske man lyckas få inflyttning i kommunen genom att locka med bostäder, arbeten och kanske någon inflyttningsförmån. I det långa loppet händer det att de nyinflyttade, efter en kort tid, lämnar kommunen av olika skäl. De sprider dessutom sina erfarenheter till andra människor vilket ger kommunen dåligt rykte. 

Istället skulle jag rekommendera att gå in för rollen som hotellchef. Hotellchefen är serviceminded och har ett helhetsgrepp om miljön, servicen, atmosfären och vad man vill förmedla. Ledorden är estetik, inspiration, vision, trevligt bemötande, öppenhet och innovation. 

När en kommun beter sig på det här sättet byggs goda relationer och kommunen får ett gott rykte. Turisterna blir fler för de sprider goda omdömen som ringar på vattnet. De fast bosatta i samhället trivs också och stannar kvar, eftersom kommunen vill och vågar satsa på deras välfärd. Kommunen blir attraktiv och drar till sig fler inflyttade och besökare. 

Kommunutmaningen

Det pågår en kommunreform på Åland där planen är att minska antalet kommuner. Idag finns 16 kommuner. 

Tanken på att flera kommunkanslier ska läggas ner, service flyttas bort och att Åland ska bli ännu mer centraliserat skrämmer mig. Jag får en känsla av att Åland håller på att bli mindre demokratiskt, eftersom de som har makten har slutat lyssna på folket. 
Den politik som förs handlar mest om ekonomi, besparingar och en skoningslös nedmontering av småskaligheten och närdemokratin. 

I den här serien som jag har valt att kalla kommunutmaningen kommer jag att blogga om Ålands kommuner ur ett mer personligt perspektiv. Kommun för kommun kommer jag att skriva om vardagen, möjligheter, framtidsutsikter m.m. 

Mina mål är: 
  • att jag ska få en djupare kunskapsbild av kommunpolitiken
  • att jag ska kunna förklara politiken på ett sätt så vanliga människor kan förstå hur den påverkar deras vardag
  • att förmedla en nyanserad bild om hur det är att leva i små samhällen.
Jag har lottat vilken ordning jag kommer att skriva om kommunerna. Den första är Kökar. 



Kategori: Kommunutmaningen
Taggar: kommun kommunpolitik kommunutmaningen Åland