Jennys handarbeten - Studentliv

På besök i en normal tillvaro

Jag upplevde tiden jag gick på Ålands Lyceum som åren som jag önskade varade längre. Det kändes som att jag hade varit på besök i en normal tillvaro. Sen blev jag tvungen att lämna den för att helt och hållet leva i en destruktiv vardag där ingenting var normalt. 
 
Nu har åren passerat. Jag har lämnat den destruktiva tillvaron sen länge och i år blev min andra syster utexaminerad från Ålands Lyceum. Jag blev så glad när jag såg den här videon här om dagen. Några nya lärare jag inte känner till men också en hel del som jag minns från när jag gick där. Lustigt att det inte har åldrats alls på 11 år. :) 
 
God fortsättning på julen på er! Se gärna klippet. Väldigt kul mer lärare som bjuder på sig själva. 
 
Kategori: Studentliv
Taggar: happy lyceum lärare åland

Jag klarade det!

Helt plötsligt så händer allt på en enda gång. I tisdags var det min allra sista dag under utbildningen. Min uppsats blev godkänd sånär som på några få detaljer som jag får ändra om och skicka via mail. Den overkliga känslan att utbildningen är slut nu känns så obeskrivligt underbar. 
 
Inte nog med att jag är färdig med min utbildning så fyllde jag 29 år i söndags. Jag har inte ens öppnat alla paket eller firat ännu. Tillsammans med examen blir det ju dubbla anledningar att fira. Igår satt jag nästa hela dagen på färjor. Jag åkte från stockholm till Mariehamn med den nya Viking Grace. Lite tjusig är den allt och den var många människor som stod och tittade när den lade till vid kajen i Mariehamn.
 
En av många speciella val av belysningar ombord på Viking Grace
 
På kvällen igår åkte jag vidare ut hem till skärgården. Det var bara jag och en bil till som skulle till Sottunga. Annars var det mest Kökarbor. Dom var inte heller så många till antalet. 
 
Det är skönt att vara hemma nu. Jag ska komplettera examensarbetet och förbereda mig för livet efter utbildningen. Imorgon har jag introduktion för mitt nygamla jobb. Idag skriver jag nämligen på avtalet för att börja jobba inom barnomsorgen här i Sottunga. För tillfället finns det bara ett barn under skolåldern vilket gör att det kommer att bli ett ensamarbete för mig fyllt av utmaningar och möjligheter. Det känns otroligt bra att jag har fixat hela den här grejen med att klara av att utbilda mig långt hemifrån och att nu när jag är färdig med det få komma hem till den underbara ön Sottunga och ha ett jobb att gå till. Med tanke på det låga barnantalet härute var det verkligen ingen garanti på något vis, men jag klarade det :)

Virkar uggla och opponerar en uppsats

Det fortsätter snöa bara här i Småland. På Åland är det visst barmark. I helgen handarbetade jag mest. Det blev några grytlappar.
 
 
Igår började jag virka en uggla. Jag hittade inspiration i Hemmets veckotidning som jag hittade hemma hos mormor.
 
 
Idag ska jag opponera en uppsats som jag har läst. Imorgon är det min tur att få uppsatsen opponerad. Sen några justeringar av texten innan jag äntligen är färdig med utbildningen :D

Avslutningslunchen på Badholmen

Snön den bara vräker ner här i Oskarshamn. Ska det aldrig ta slut kan man fråga sig? Igår var jag till Badholmen med klassen och hade en avslutningslunch med en personal från Nova högskolecentrum. Badholmen är en restaurang som ligger på en liten holme som det går bro över till. Den här bilden tog jag av Badholmen i höstas. Det syns inte så bra här men det röda huset som är restaurangen ligger som en tunga ut i havet. När man sitter och äter ser man vatten utanför fönstret precis som om man vore på en båt eller färja. 
 
 
På kvällen fortsatte jag virka grytlappar. Jag håller på att virka grytlappar av restgarner som jag har. Såhär blev den första. Jag ska nog pressa den med strykjärn vid något senare tillfälle. Den blev lite puffig.
 
 
Kategori: Studentliv
Taggar: Badholmen Nova oskarshamn

Examensarbete del 5

Idag var det dags för provopposition. 
 
I min handledningsgrupp fick vi idag testa på att vara opponenter och respondenter dvs. att bedöma varandras uppsatser i det skick de är nu för att få lite handledning inför slutopponeringen i januari. Det var bra att få den möjligheten. Jag har känt att vissa saker i uppsatsen har varit felaktiga på något sätt men inte vetat hur. Nu känns det lite lättare när jag vet, men samtidigt *phew*.. Jag behöver skriva typ 10 sidor till i bakgrundskapitlet och helst innan måndag eftersom jag ska hinna bearbeta resten av uppsatsen och färdigställa diskussionskapitlet till den sjunde januari. Jag gick till biblioteket idag efter oppositionen för att leta mer böcker. Jag hittade några som jag tror jag kan använda mig av och sen får jag hitta resten av referenslitteraturen på nätet dvs. avhandlingar, e-böcker osv. 
 
Här på eftermiddagen har jag också hunnit packa ihop alla saker i lägenheten. Det var betydligt färre saker än vad jag trodde eller de tog snarare mindre plats än jag räknat med. Det kan också bero på att jag gjort mig av med massor. Imorgon blir det att ge sig ut i julstressen med alla andra som ska hem till jul. Det blir ett par dagar till havs eftersom jag vill hinna till Sottunga tur och retur innan jag firar julafton med familjen. Ojoj.. Tur att jag har julklapparna klara i alla fall, men jag har inte hunnit slå in dom än. Det ska jag väl inte vara så svårt.
 
Jag kommer kanske inte att hinna kika in här innan jul och vill därför skicka en julhälsning till alla där ute. Den här bilden togs i samband med min praktik som jag gjorde på slutet av höstterminen 2010. (Texten har jag satt dit i efterhand) Jag hade som en del av mitt projekt i förskoleklassen att barnen skulle få skapa en tomtesaga. Tomtarna pysslade de själva och handlingen fick  dom också komma på själva med handledning av mig.
 
 
Kategori: Studentliv
Taggar: 2013 provoppostion examensarbete flytten jul oskarshamn

Sista julklapparna är inhandlade

Nu är det snart kväll igen. Jag tyckte det nyss var det. Idag har jag packat ner de mesta sakerna och börjat städa i lägenheten. Jag var också iväg till centrum och handlade de sista julklapparna, eller jag hoppas att det var de sista. De kan vara så att jag kommer på något i sista minuten. Sen är det en tant på Sottunga som fyller år dagen innan julafton, men till henne köper jag nog något i taxfreen på färjan som jag brukar. Där kan man alltid hitta något när man är sent ute.
 
Imorgon är det dags för provopposition. Jag satt imorse och läste en uppsats, men jag kommer att behöva skriva ner en text om det ikväll eller imorgon bitti innan det är dags att gå till skolan. Det var skönt att jag slapp åka till Kalmar i alla fall eftersom det gick så tokigt sist...
 
Idag kunde jag konstatera att i Oskarshamn råder julstämning. Jag kan nog inte komma på någon annan högtid där man faktiskt pyntar offentliga platser såsom man gör kring julen. 
 
Kategori: Studentliv
Taggar: 2013 provoppostion jul julstämning

Minnen av min tid i Småland

Idag har jag sorterat och packat en massa saker och slängt en hel del bråte. Det blir mycket skräp som man sparar på med åren. Jag bestämde mig för att vara lite hutlös när jag sorterade. Saker som jag redan har en uppsättning av hemma på ön bestämde jag mig för att slänga. Jag slängde också kläder som jag tänkt att jag ska laga med aldrig har gjort under de år som gått. Jag slängde också en massa papper från skolan som jag visste att var kopior av dokument som finns sparade elektroniskt. Nu ser det inte ut att vara så mycket saker längre. Jag tog hem rätt mycket inför sommaren som tur var. Det börjar kännas lite overkligt nära början på något nytt nu. Idag är det bara 4 veckor tills jag står där sista dagen på utbildningen och ska försvara min uppsats. När jag rensade och sorterade bland sakerna idag insåg jag hur mycket minnen och upplevelser det finns av min tid i småland. Jag plockade ur garderoben och hittade ett paljettlinne jag köpt här i Oskarshamn och mindes att jag hade det på mig när jag åkte på kryssning med en kompis. Vilken kryssning det var den där vintern 2010. Jag hittade en bild från kryssningen. Jag känner knappt igen mig själv! 
 
 
Andra minnen jag har det är alla saker som människor har hjälpt mig med och saker jag har fått låna. Det är otroligt att så många människor har ställt upp med allt möjligt. Läsglasögonen jag har på mig nu är även dom ett minne från tiden i Oskarshamn. Vintern 2010 var det en klasskompis som gick med mig på synundersökning och så provade både hon och jag ut nya bågar. Vet ni hur länge sen det var jag hade varit på synundersökning? Mina gamla glasögon skaffade jag 1998 och det var då jag kollade synen sist. Det var med andra ord tid för nya glasögon. Man fick ett par på köpet så nu har jag två par att välja mellan. Jag var inte så noga med såna där världsliga saker tidigare haha. Såhär såg jag ut då när jag just hade fått de nya glasögonen och skaffat ny frisyr. 
 
 
Jag minns att en tid efter det här var det många som inte kände igen mig med det nya håret. Jag hade ju haft ljusa lockar till hår innan. Under den här perioden började jag också träna och fick en ny kroppsform och kondition. Så det var som att en helt annan person växte fram. 
Kategori: Studentliv
Taggar: glasögon hår minne

Måndag

419997_191706687599244_113973272039253_210065_447875182_n_large
 
bild: weheartit
 
De sista dagarna innan jag åker hem till kobben känns på något vis alltid lika dystra. Nu regnar snön bort här och jag tror jag kommer att somna tidigt. Det verkar inte spela någon roll hur länge jag varit borta. Nu har jag ju varit här mindre än två veckor och jag vill redan hem. Vad är det då som är så fantastiskt där som inte finns här?
 
Jo, det första måste väl vara att allt är mer välbekant och hemtamt. Människor pratar samma dialekt som jag och kan ha liknande problem som jag har eftersom man lever med samma fenomen. Jag har mitt hem där på Sottunga. De flesta personliga tillhörigheterna har hittat dit och jag har ett riktigt hem som jag har bott i en längre tid och det är anpassat för att jag ska kunna leva där. Här på studieorten har jag valt att ha så lite tillhörigheter som möjligt eftersom det har varit mer som en plats för mat och sömn snarare än ett hem. Det gör ju samtidigt att trivseln inte infinner sig när man väljer det sättet att leva. Det allra jobbigaste under åren har ju varit att vara borta från släkt och vänner på Åland när viktiga händelser inträffar. Alltid har det känts som att jag missat något :( Det kommer bli så mycket enklare år 2013 när jag kommer att ha dom på närmare håll och dessutom inte ha deadlines som jag måste följa. Kanske jag till och med nån gång i mitt liv får en betald semester. Undrar hur det skulle vara?
 
Sen en sak som jag saknat när jag är på studieorten är spontanbesök. Dels att jag är den som får oväntat besök eller att jag själv går och hälsar på någon. Det har kanske hänt någon gång men ytterst sällan. På Sottunga är det nästan en standardföreteelse. Man kan tänka sig ibland att man ringer först och kommer över om 5 minuter men en del bara dyker upp och överraskar med glass på ens trappa eller öppnar dörren och ropar hallå. Haha.. Det är helt normalt.. En annan sak som jag saknat är tryggheten som finns hemmavid. Man vet att det alltid finns någon som kan hjälpa  till när det behövs något och så är avstånden korta. På Sottunga behöver jag sällan vara orolig för att något kan hända och dräller jag saker efter mig är det alltid nån som har koll på det eller så ligger de kvar tills jag kommer igen. På postkontoret och butiken kan man prata om allt annat än det som är relevant samt få hjälp med helt andra saker än den service de erbjuder.
 
Jag har ändå lärt mig vissa saker av att vara borta och studera. Jag har varit tvungen att ta kontakt med nya människor och i skolan har jag fått lära mig mycket användbart som jag  kommer att ha nytta av sen både i jobbet och på andra sätt. Dessutom har jag ju alla upplevelser som jag sparar i minnet. 
 
En sak som jag nästan visste hela tiden var att jag inte skulle bli kvar i Sverige efter studietiden. Det blir för ensligt utan familj och vänner långa tider. Det är en sak när man går i skolan och har massor av uppgifter att fördriva helger och kvällar med, men när man jobbar sen då blir den fria tiden lång och så kan jag bara inte leva. Inte när jag har ett mer sprudlande liv därhemma att leva.