Två sidor
Det här är en fortsättning på inlägget Ensamhetens hav.
Det är fortfarande sommar det där året som är 2002. Jag är 18 år och har gått två år på gymnasiet.
Under sommaren bestämmer mig för att bryta kontakten med skolpsykologen som jag har gått till de senaste två åren. Jag bryter kontakten med henne med hjälp av den strategi jag använt så länge jag kan minnas: jag flyr. I fortsättningen undviker jag all kontakt med skolpsykologen.
Mammas ena sida
Den nya kärleken mamma började träffa under våren håller i sig och blir en varaktig relation. När mamma är i en relation som fungerar är hon lite lättare att umgås med. Då finns det tillfällen när jag känner tillit och tycker om henne. Då går det att prata med henne om saker och vi kan hitta på roliga saker tillsammans. Den här sommaren går vi t.ex. på cirkus med mina systrar och min nya bonussyster.
I juli säger mamma att hon tänker flytta till sin kärlek. De ska bo i hans hus på landet. Hon undrar om jag vill ta över hennes lägenhet. Jag ser det som en möjlighet att komma bort från min nuvarande hyresvärd som jag inte står ut med. Jag är optimistisk och tänker att jag äntligen ska få en egen lägenhet och ett privatliv.
Hyresvärden
När jag tar upp det med hyresvärden blir det problem. Hon hänvisar till uppsägningstider och andra saker som står i hyreskontraktet. Detaljer i hyreskontraktet som jag inte vet något om, eftersom jag inte har sett det sen skolpsykologen skrev det. Nu har jag sen en tid brytit med skolpsykologen och att återvända till henne och strida för rätten till mitt hyreskontrakt mäktar jag inte med. Därför väljer jag att bita i det sura äpplet och härda ut tills hyresvärden anser att uppsägningstiden har gått ut.
Mammas andra sida
Under september månad flyttar jag in i mammas lägenhet. Mamma har flyttat till sin kärlek men hon verkar inte ha tagit något med sig. Den lägenhet hon lämnar över till mig är möblerad som om hon fortfarande bodde där. Hon har också behållt en nyckel till lägenheten vilket gör att hon tar sig friheter att komma och gå när hon vill utan att knacka. Hon har hemtelefonen kvar i lägenheten som hon ringer på ibland. Om jag inte svarar i den ringer hon mig på mobiltelefonen och förhör mig om var jag är någonstans. Det är ofta korta samtal där det enda hon vill veta är var jag är. Ibland skriker hon att jag är hos min pojkvän. Innan jag hinner besvara hennes påstående lägger hon på luren.
Det känns som att jag har flyttat hem till mamma igen. Jag trodde att jag flyttade till en egen bostad men det känns mer och mer som att hon har lämnat stället och behållit kontrollen över mig. Hon verkar inte förstå det. Det kontrollerande sättet blir varaktigt. Jag ser den sidan hos henne även i mötet med mina syskon.
Två sidor
Det är tydligt att det finns två sidor hos mamma. Hon har en manipulativ personlighet. Jag blir ofta glad när hon vill hitta på saker och samlar familjen vid olika högtider samtidigt som jag har en klump i magen när jag inte känner att jag kan lita på henne. När hon tycker att hon har varit snäll och ställt upp på mig vill hon gärna framhålla det och använder det emot mig när jag ifrågasätter saker som känns fel. Lägenheten jag fått ta över kommer hon nu att använda som ett medel för manipulation.