Jennys handarbeten - Kommunutmaningen - Kökar

Kökars natur

Kökars natur skiljer sig från grannkommunernas natur, eftersom det inte finns en naturlig barrskog på Kökar. Om jag har förstått saken rätt har man på senare tid börjat plantera gran. Avsaknaden av barrskog gör att naturen varierar mycket beroende på årstid. På sommaren finns lummiga lundar med hassel och al, medan naturen är mer kal på vintern. Kökar har en artrik flora och fauna som man kan uppleva genom de markerade vandringslederna eller under egna upptäcksfärder på de mindre öarna och skären. 
 

Kökar ungdomsförening

På Åland finns 21 stycken ungdomsföreningar på landsbygden och i skärgården. I föreningarna finns totalt 1400 landsbygds- och skärgårdsbor som registrerade medlemmar. 

Idag är ungdomsföreningen oftast inte en förening inte enbart för ungdomar. Föreningen verkar i hembygdssyfte för personer som känner sig unga i sinnet livet ut. Men av historiska skäl finns ungdomsföreningarna främst till för traktens ungdomar och leds många gånger av unga styrelser, men det är heller inte ovanligt att äldre ungdomar och eldsjälar sitter i styrelserna som stöttande och drivande nyckelpersoner. Sammansättningarna skiljer sig mycket från förening till förening.

Ungdomsföreningen har en lokal som hyrs ut till allmänheten och används även i föreningens egna syften. Ungdomsföreningarna ordnar olika evenemang, fester, teatrar och övriga jippon. I flera av lokalerna huserar även delar av kommunernas fritidsverksamhet för ungdomar. Verksamheten begränsas av den egna fantasin och föreningens ekonomi. En ungdomsförening blir vad medlemmarna gör den till. 

Ungdomsföreningarna har en lång historia. Många av dem har funnits i över 100 år. Sedan år 1909 är Ålands ungdomsförbund r.f. takorganisation för de åländska ungdomsföreningarna. Föreningen arbetar bland annat för att skapa drogfria och meningsfulla fritidsaktiviteter för ungdomsföreningarnas medlemmar samt för den åländska ungdomen och för det åländska kulturlivet.

Det är vanligt att ungdomsföreningen är en icke vinstdrivande organisation som är beroende av diverse bidrag och understöd. 

Kökars ungdomsförening

Kökars ungdomsförenings ändamål är att verka för ungdomens trivsel och trygghet och att erbjuda dem ett attraktivt fritidsalternativ. Föreningen bildades år 1903 och 1936 blev föreningens lokal färdigställd. Lokalen fick namnet Höglid under en högtidlig invigning år 1950. Senare byggdes Höglid ut och 1981 var det nya klubbrummet färdigt. 

Ungdomslokalen har kontinerligt underhållits och renoverats med fick en rejält lyft under åren 2002- 2003 då danslokalen och tamburen renoverades. Klubbrummet renoverades senast 2010 och under 2016 färdigställdes innetoaletterna. I klubbrummet förekommer aktiviteter som ungdomsverksamhet, möten m.m. Styrelsen arbetar för att barn, ungdomar och vuxna ska kunna träffas och umgås tillsammans. 

Källskär

För att en kommun ska kunna leva behöver den ha en attraktionskraft. Vad som gör en kommun attraktiv som boplats och besöksort varierar men ofta är det kopplat till kultur och natur. 
 
På Kökar finns både kultur som lockar och en säregen natur. Kökar har gjort sig ett namn utomlands. Många människor runt om i världen, som i övrigt inte vet så mycket om Åland har ofta en berättelse eller en koppling till Kökar. 
 
Källskär
Om jag skulle välja ut en av alla saker som gör Kökar attraktivt så skulle jag säga Källskär. Delvis för att det var min första upplevelse av Kökar, men också för hur man har valt att förvalta ön. 
 
Det som har gjort Källskär till vad det är idag grundar sig på historien om greve Göran Åkerhielm. Det sägs att han kom till ön 1958 och blev förtjust i platsen. Till en början fick han hyra en stuga i ena delen av ön, men i slutet av 1960-talet när han hade fått jordförvärvsrätt började planerna på ett eget hus på ön ta form. Han tog hjälp av en finsk arkitekt och lät bygga i finsk stil med vissa drag från Antikens Grekland, vilket även syns i trädgården som går i medelhavsstil. 
 
Göran Åkerhielm återkom till Källskär varje år fram till 1984, då han valde att donera sitt ställe till Ålands landskapsregering. Sedan 1990 har Källskär blivit en plats för konststipendiater. Varje år tilldelas konstnärer möjligheten att få åka till Källskär för att hitta inspiration till nya konstverk. 
 
Det finns en bok om Källskär som är utgiven av Ålands landskapsregering och Ålands konstmuseum. Jag rekommenderar att man läser den och tar del av bilderna och berättelserna från konstnärerna som vistats på ön. 
 

Kökars Museum

Det är ganska vanligt på Åland, att man har någon form av hembygdsmuseum i kommunen, även om det i regel inte är kommunen som driver museet utan snarare någon av de lokala föreningarna som bedriver kulturverksamhet.
 
På Kökar drivs hembygdsmuseet av Kökars hembygdsförening sedan 1988. Museet ligger intill vägen som leder till Hellsö. Mittemot ligger bygdegården Vikingalund som används till utställningar, marknader m.m. 
 
Museet är inrymt i en byggnad som tidigare varit Österbygge-Hellsös skola. Huset är byggt år 1913. Inne på museet finns basutställningen "Ett annat Kökar", som visar livet på Kökar under 1800-talet fram till 1940-talet genom en stor samling foton och filmer. I huvudbyggnaden finns även en gammal kyrkorgel från 1911, foton, gamla möbler och textilier. 

På museiområdet finns gamla byggnader bevarade, men även nybyggda hus i gammal stil. På gården kan man hitta en båtutställning med gamla båtar och funktonsdugliga motorer, en stockstuga, en inredd torpstuga och en ladugård med jordbruksredskap. Det finns även en keramikverkstad och en timrad smedja.

Skolans unika gamla utedass, med ventilation och sex sitthål, finns bevarat på området. Nere vid stranden finns också en sjöbod, ett nyuppfört fiskehus och en stenkaj med brokista.

Kökars kommunbibliotek

På Kökar ligger kommunbiblioteket i skolan, som finns i Karlby. Det är ganska vanligt på Åland att kommunbiblioteken placeras i grundskolans lokal, även om det inte är så överallt. 

Min erfarenhet som låntagare är att det är lättare att hitta speciella böcker man letar efter ute i glesbygden. Vad det beror på vet jag inte, men de mindre biblioteken är duktiga på att ta in nya böcker samtidigt som de håller med äldre böcker inom smala nischer. 

På Kökars kommunbibliotek finns ca 7800 böcker för utlåning. Man köper också in ca 260 nya böcker varje år. Här kan du hitta böcker som du får köa länge för på en större ort. 

Lånetiderna för böcker på den åländska kommunbiblioteken är en månad, med vissa variationer. På Kökar har man valt att ändra lånetiden till 14 dagar om det är kö på boken. Annars är det en månad som standard. För tidsskrifter är utlåningstiden 14 dagar. Det går att lägga in en personlig kod på det egna lånekortet, så att man kan använda bibliotek.ax för att låna om en bok. Samtliga åländska lånekort kan användas i Kökars kommunbibliotek.

I Karlby utanför biblioteket och i Hellsö utanför Sommarängen finns återlämningslådor, där man kan lämna dina böcker då biblioteket är stängt. 

Biblioteket i Kökar har också en läsesal, där man t.ex. kan sitta och läsa olika tidskrifter. Det finns också möjlighet att låna en dator genom bokning. Har man en läsplatta, smarttelefon eller dator kan man använda bibliotekets trådlösa nätverk utan kostnad. 

Kultur på Kökar

Kökar har ett rikt kulturliv som lockar mången besökare, men även skapar mening för de bofasta. De lokala föreningarna engagerar många och gemenskapen är viktig i samhället.
 
På Kökar finns bland annat ett spelmanslag och en konstnärskoloni. Det finns även många kulturminnesplatser och intressant historik att ta del av som i viss mån är lite mytomspunnet. Enligt mig består Kökars kultur i mångt och mycket av människorna: personligheterna och berättelserna. 
 
 

Barnängen

På Åland har man lite olika alternativ för barnomsorg under skolåldern, lite beroende på vad kommunen kan erbjuda. Alla kommuner har dock skyldighet att bistå med barnomsorg om behovet finns. I de mindre kommunerna finns oron att flera av alternativen för barnomsorg, kommer att försvinna pga rationellt tänkande och majoritetsbeslut där de mindre samhällena inte får möjlighet att påverka. 
 
Lekskolor
Under 1950-talet var det ännu vanligt att de flesta kvinnor var hemma med sina barn medan männen arbetade, eftersom det inte fanns organiserad barnomsorg. Under 1960- och 1970-talet började daghem växa fram på Åland, men till en början var barnomsorgen inte i kommunal regi, istället var det föreningen Folkhälsan som startade lekskolor ute i kommunerna. Lekskolornas verksamhet kan jämföras med daghemmens, med vissa skillnader. Lekskolorna fanns kvar länge, men har med tiden ersatts av kommunala daghem.
 
Familjedagvård
Något som finns i olika form på Åland, är familjedagvård. På fasta Åland kallas personerna som arbetar med detta för Dagmammor, eftersom det ofta är kvinnor som bedriver verksamheten i sina egna hem. Dagmammorna är avlönade av kommunen. I skärgården är det vanligare att kommunen bistår med lokal och verksamheten påminner mer om lekskolor eller daghem. 
 
Barnängen
I Kökar drevs barnomsorgen genom familjedagvård, fram till 1994 då kommunen lät bygga daghemmet Barnängen i Hellsö intill Hälso- och sjukvårdsmottagningen. Barnängen har plats för ca 20 barn och kan ta emot barn från 1 år, eftersom man har anpassat lokalen även för de minsta barnen. 
 

Kökar grundskola

Det finns flera myter om grundskolorna i Ålands skärgård. 
En myt är att man inte skulle ha högstadium i skolorna. En annan myt är att det inte skulle finnas en skola i varje kommun. 

Kökar grundskola 
I Kökar har man (liksom övriga kommuner på Åland) en grundskola. I Kökar grundskola kan elever gå hela sin skolgång från årskurs 1 till 9. 
Skolan är belägen intill Finnö ström i Karlby. Skolgården är utrustad med bl.a. linbana, karusell, sandlåda och klätterställning.

Allaktivitetshus
På Åland är det vanligt att skolorna på landsbygden och i skärgården används på flera sätt utöver som undervisningslokal. 
Skolan på Kökar används även till bl.a. klubbverksamhet och av föreningar och privatpersoner på kvällstid. I skolan finns även kommunens bibliotek.