Distansen mellan mig och min pappa

Det här är en fortsättning på inlägget Mamma avslöjar oss
 
Jag har inte berört min pappas roll under uppväxten så mycket. Det beror på att min mamma hade ensam vårdnad om mig och min syster vilket gjorde att vi inte träffade honom så ofta. Han har alltid varit en del av vårt liv men hans handlingar har inte alltid berört oss, då han bott långt borta och vi sågs sällan. Jag och min syster hade tidigt vant oss vid att åka till vår pappa på julloven och sommarloven. Av tradition firade vi två jular: en med mamma på julafton och en med pappa som pågick i mellandagarna. På sommarloven kunde vi stanna hos pappa en eller två veckor. 
 
Distansen mellan mig och min pappa
Vid den här tiden i min livshistoria är året 2001 och jag är 17 år. Det är en tid då jag upplever relationen mellan mig och min pappa som väldigt problematisk. Relationen har varit problematisk ända sen hösten 1994. Då blev jag utsatt för ett övergreppsförsök av en man som min mamma levde med. Efter det blev jag rädd för män och det kändes svårt att umgås med pappa. Det är inte bara jag som tycker att det är svårt. Det finns en distans mellan oss. Pappa upplever mig som väldigt reserverad när vi träffas. Det finns också ett rykte om min pappa som kommer att leva kvar länge. Ryktet kommer att leva kvar ända tills jag är redo att dementera det. Ryktet säger att min pappa har förgripit sig på mig. Det stämmer inte alls för det var ju en man som min mamma levde med. Så länge ryktet fortsätter får det konsekvenser för relationen mellan mig och min pappa. När vi ses på Åland ser människor på honom med avsky i blicken. Om han kramar mig när vi skiljs åt så tittar människor på oss och tycker att han är äcklig. Han får också ta emot pedofilanklagelser. Han försöker säga att det inte är så men får ingen trovärdighet. Mitt beteende säger ju något annat. Jag känner fortfarande skam för det jag har varit med om och kan inte prata om det. Därför klarar jag inte av att dementera ryktet, inte ännu. 
 
När mamma avslöjar min pojkvän för pappa blir min livssituation ännu svårare. Det blir en hel del konflikter inom familjen. Situationen sköts på ett sätt som gör att jag känner ett svagt förtroende för vuxenvärlden. Jag märker allt mer att min familj är dysfunktionell och jag tröttnar på att leva så. I nästa inlägg tänkte jag berätta om min syn på tillvaron i en dysfunktionell familj. Jag slets väldigt mycket mellan olika värderingar, tankar och känslor. 
 
Fortsättning följer...
2001 mamma pappa relationer rykte skam uppväxt övergrepp
0 kommentarer